Därför gör vi projektet Tankar om Natten

Många äldre människor bär på en tyst längtan – att bli förstådda på djupet. De längtar efter att få dela sina minnen, sin oro, sin sorg och sin livsmening med någon som verkligen lyssnar. Att få göra det är viktigt för att må bra och känna sig trygg i livet.

Även om man har hemtjänst, bor på ett boende eller har familj kan ensamheten för många äldre kännas överväldigande. Det är inte en ensamhet av socialt slag, utan en djupare form – existentiell ensamhet. Det är den vi vill förstå, lyfta fram och förändra genom projektet Tankar om natten.

Behov av att bli lyssnade på
Vi vet från forskning att ungefär 10 % av alla över 75 upplever ensamhet som påverkar deras mående negativt. Det bekräftas också av den förstudie vi genomfört inom ramen för projektet, där vi intervjuat äldre personer, anhöriga och personal. Resultatet var entydigt: det finns ett starkt behov av att bli lyssnad på, att få prata om det som verkligen betyder något. Många beskriver en känsla av att vara ensam, även i sällskap med andra. Det handlar om en brist på verklig närvaro – ingen frågar hur man egentligen mår, ingen lyssnar på riktigt. I samtal med äldre personer har vi hört hur de längtar efter att någon ska sätta sig ner, inte för att bjuda på kaffe, utan för att prata – om det som verkligen betyder något.

Tankar om natten bygger på tanken att äldre människor inte bara är mottagare av vård, utan bärare av berättelser, av erfarenheter, av visdom. Genom samskapande och medskapande vill vi ta fram samtalsverktyg, filmer och utbildningsmaterial som hjälper både äldre, deras anhöriga och personal att närma sig den existentiella ensamheten tillsammans.

Alla ska bli hörda
Vi gör det här projektet för att ingen människa ska behöva känna att det inte finns någon plats för det svåra. För att varje människa, även i livets sena skeden, ska ha rätt till meningsfulla samtal, till hopp, till en känsla av sammanhang.

Vi gör det här projektet för att rösten hos en 92-årig man som säger ”Jag vill inte ha kaffe, jag vill bara få prata” inte ska gå ohörd.

Det är dags att lyssna – på riktigt.