Existentiell hälsa är viktigt för måendet
Vad är det som ger oss mening, sammanhang och en känsla av att livet är värt att leva – oavsett om vi är unga, mitt i livet eller på ålderns höst? Svaret handlar ofta om det som kallas existentiell hälsa. Ett begrepp som växer i betydelse, men som få egentligen pratar om trots att det angår oss alla.
Existentiell betyder att träda fram. Existentiell hälsa handlar i grund och botten om att få vara den man är; att våga visa vem man är, stå i sitt eget jag, och hitta det som ger ens liv innehåll, sammanhang och syfte. Existentiell hälsa är inte en religiös fråga, utan handlar snarare om:
- Vad som är viktigt för mig
- Vad som ger mig energi
- Att jag får känna tillhörighet och mening
Medvetenheten har ökat
Det var på 1990-talet som de existentiella dimensionerna började lyftas upp som en viktig del av människors hälsa. Världshälsoorganisationen (WHO), som tidigare lyft fram hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande – inte endast frånvaro av hälsa”, började tala om ”spiritual well-being”. Existentiell hälsa blev sedermera en fjärde dimension för att definiera hälsa.
Viktiga faktorer för existentiell hälsa
Wolfgang Rutz, tidigare chef på WHO:s psykiatrikontor i Köpenhamn, tog fram fyra viktiga faktorer som kan användas för att förstå vad existentiell hälsa är:
- Vardagsmakt (Control)
Att ha inflytande över sitt eget liv och kunna fatta beslut som påverkar ens vardag. - Social samhörighet (Connectedness)
Att känna sig betydelsefull i relation till andra och ha tillhörighet i sociala sammanhang. - Värdighet (Caseness)
Att uppleva egenvärde, identitet och att bli respekterad som man är. - Meningsfullhet (Cohesion)
Att uppleva att livet har en mening och att det man gör är betydelsefullt.
Dessa fyra faktorer kan användas för att kartlägga vilka behov som behöver tillfredsställas för att en människa ska uppleva en bättre existentiell hälsa.
Existentiell ohälsa – att vara ensam på djupet
Existentiell hälsa är starkt kopplat till kontakt, med sig själv och andra. Motsatsen till kontakt är ensamhet. Alla människor känner sig ensamma ibland, men om ensamheten upplevs under lång tid påverkar den både den psykiska och fysiska hälsan negativt.
I dagens samhälle är det många som känner sig ensamma, och bland äldre över 75 år är det mer än 10 procent som upplever att ensamheten påverkar deras mående negativt.
Existentiell ensamhet kan leda till djup meningslöshet, känslan av att livet saknar värde, psykisk ohälsa och suicid. Därför är det oerhört viktigt att hela samhället agerar för att bidra till en bättre existentiell hälsa i befolkningen. När människor får känna samhörighet, mening och bli lyssnade på i sina livsfrågor, stärks inte bara individens inre livskraft – utan också samhällets gemenskap, medmänsklighet och sociala hållbarhet. Existentiell hälsa är viktigt för måendet – för alla människor i alla åldrar.