Nytt stöd till föräldrar med psykisk ohälsa eller NPF
och som är nya i Sverige

Alla föräldrar som vill och behöver ska få stöd
Det är bestämt av FN och MFoF (förklaringar längst ner)

Det kan vara svårt att få rätt stöd om man är ny i ett land
I projektet vill vi ta fram ett föräldrastöd för dig som är ny i Sverige

Projektet TrUSt – ny i Sverige
Projekt TrUSt – ny i Sverige ska fråga föräldrar (som är nya i Sverige) vad dom behöver
Vi ska utveckla föräldrastödet ”Trygghet Ur Stöd”

Här kan du se hur ”Trygghet Ur Stöd” ser ut idag:

Trygghet Ur Stöd

Studiecirkel: Grupper med föräldrar
Webbutbildning: Kurs du går själv med mobil eller dator

Vem är ny i Sverige?
Alla föräldrar som själva känner sig nya i landet.
Det spelar ingen roll hur många år du varit i Sverige.

Psykisk ohälsa eller NPF
Både psykisk ohälsa och NPF är svåra ord
De är svåra ord på svenska
I många länder finns inte dessa ord
Det är då ännu svårare att beskriva

Vi ska försöka beskriva psykisk ohälsa och NPF på ett lättare sätt

Vad händer i projektet?
Projektet håller på i 3 år
Vi ska:
• Göra filmer och texter om psykisk ohälsa och NPF
•Utveckla ”Trygghet Ur Stöd” så det passar föräldrar som är nya i Sverige
• Ge kunskap till de som ska ge föräldrarna stöd
Vi vill att föräldrar och dom som ska hjälpa förstår varandra bättre.

Om oss
Projektet är mellan 2024-2027
Vi som jobbar i projektet kommer från olika arbetsplatser:
• Bräcke diakoni
• Föreningen Tidigt Föräldrastöd
• Rädda Barnen
• Riksförbundet Attention
Vi kommer från olika länder och kan flera språk.
Pengarna kommer från Arvsfonden.

———————————————————————————————

Vad är FN?

FN står för Förenta Nationerna.
I FN ska länderna i världen komma överens så att människor får leva i fred och frihet.
Länderna förhandlar och skriver avtal.

En konvention är regler som länder kommer överens om att de ska följa.

Vad är MFoF?
MFoF står för Myndigheten för familjerätt och
föräldraskapsstöd. Det är en statlig myndighet i Sverige.
De jobbar för att alla barn ska ha en trygg
uppväxt och bra relationer med sina föräldrar.

Vad är NPF?

Lyssna på texten:
Svenska
English
العربية
Soomali

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
är ett gemensamt namn
på ett antal diagnoser,
som till exempel adhd och autismspektrumtillstånd.

Vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
fungerar hjärnan lite annorlunda
jämfört med för de flesta andra.
Det är medfött.
Det gör att man kan
känna sig skör och osäker.

Det är svårt att få vardagen
att fungera bra.
Därför behöver man stöd
av andra människor.

Det är lätt att bli missförstådd
och själv missförstå andra.
Det gör att det kan vara svårt
att vara med andra människor.

Man kan ha svårt att berätta
om sina problem
och då kan det också bli svårt
att få rätt diagnos.

Den som har
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
kan lättare få depression och känna ångest.
Man kan också bli väldigt trött
av att göra det som förväntas.

Att lyssna, minnas och umgås med andra
kan vara ansträngande.

En del vill ha allt i en viss ordning
för att kunna fungera.
Man mår bäst av att göra på samma sätt varje dag.

Man kan också ha svårt att somna
och blir trött under dagen.
Man kan få ont i kroppen
för att man ofta är spänd.
En del dämpar sin oro
med alkohol eller droger.

Behov av andra

För att må bra är det viktigt
att ha det bra tillsammans med andra.
Den som har vänner mår bättre.
Det gäller också om man har
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Men man måste ofta anstränga sig mer
för att vara tillsammans med andra.

Det är ibland svårt att förstå vad andra menar
och hur man själv ska vara.
Det kan göra att man inte vill
vara med flera människor samtidigt,
eller väljer att vara ensam.
Då kan man behöva hjälp av någon
för att komma ut på olika aktiviteter.

Att kunna koncentrera sig

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
kan göra det svårt att koncentrera sig
på det som händer just nu.
Det är svårt att hålla kvar tankarna
på en sak under lång tid.

Tankarna kan komma och gå
och bli svåra att hålla ordning på.
Det kan vara svårt att välja bort
det som inte är viktigt.
Man tänker på allt möjligt samtidigt
och det gör att man blir trött.

Man kan också vara känslig,
och reagera för ljus, ljud och dofter.
Många har svårt att känna igen
sina egna känslor
och blir ledsna eller arga
utan att själva förstå varför.
Det är jobbigt för både personen själv
och andra.

Svårigheter i vardagen

En del personer med
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
har svårt att planera saker
och genomföra dem.

Andra med samma diagnos
kan istället planera så mycket
att de aldrig får saker gjorda.

Saker som städning och att sköta hemmet
blir svårt eftersom man bara planerar
och inte klarar av att börja städa.

Många inser inte heller
vad som behöver göras,
därför blir det inte av.

Något som är väldigt viktigt är
att man har lust att göra något.
Det kan vara svårare att
övertyga sig själv om
att man måste göra något.

Behandling och stöd

Vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
är det viktigt att tala med någon
som kan reda ut
varför saker blir svåra.

Det behöver göras på ett sätt
så man själv förstår problemen
och får möjlighet
att klara vardagssysslorna bättre.

Ofta är det svårt att själv veta
varför man reagerar som man gör
och kunna ändra på det.
Man behöver få hjälp med att skapa
bra och fasta rutiner.

Det är viktigt att äta och sova
på bestämda tider
och ha något att göra under dagen.
Det gör livet lättare.

Olika yrkesgrupper inom vården
är utbildade för att ge stöd
och hjälp till människor med
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Texterna är framtagna av Infoteket om funktionshinder.

Om ADHD

Lyssna på texten:
Svenska
English 
العربية
Soomali

Hos den som har adhd
fungerar hjärnan
på ett lite annorlunda sätt
än hos andra.

Den som har adhd
kan vara överaktiv,
ha svårt att koncentrera sig
och behålla uppmärksamheten
på en sak.

Är man överaktiv
gör man ofta saker
utan att tänka först.
Man har svårt att sitta still
och kan ha svårt att kontrollera
sina känslor och reaktioner.

Add är en form av adhd
men utan överaktivitet.
Man är istället ofta lugn och långsam.
Man drömmer sig ofta bort
och har svårt att komma igång
med det man måste göra.

Om man har adhd
kan man ha svårt
att hålla ordning på saker
och glömma vad som ska göras.
Det kan också vara knepigt
att hålla reda på tider.

Det blir svårt
att göra färdigt
det man börjat göra.
Särskilt om det är en svår
eller tråkig aktivitet.

När något är spännande
och roligt att göra
går det lättare.
Då kan det istället vara svårt
att sluta när man måste.

De problem man har
kan göra det svårt i livet
om inte andra människor
förstår vad det handlar om.
Att få känna att man lyckas är viktigt.
Det ger självförtroende.

Det är bra om man tidigt upptäcker
att någon har adhd.
Då kan personen få hjälp och stöd
att utvecklas och må bra.
En del kan också få
särskilda mediciner.

Ungefär fem procent,
eller en av 20
av alla i Sverige har adhd.

Adhd är vanligare
hos pojkar än hos flickor
Det kan vara svårare att
upptäcka hos flickor
än hos pojkar.
Flickornas svårigheter
kan visa sig
på lite andra sätt
än pojkarnas.

Både barn och vuxna
kan ha adhd.
Man har samma svårigheter
men det hyperaktiva märks mer hos barn.

En del som har adhd
kan också ha andra funktionsnedsättningar
som autism eller Tourettes syndrom.
Man kan också ha svårt
att läsa, skriva och räkna.

Att ha adhd är inte bara negativt.
Om man får rätt stöd
kan den som har adhd
tillföra mycket genom sin påhittighet,
och sin förmåga att
se saker på ett nytt sätt
och välkomna nya utmaningar.

Texterna är framtagna av Infoteket om funktionshinder.

Vad är Autism?

Lyssna på texten:
Svenska
English
العربية
Soomali

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
som påverkar ens sätt att tänka,
vara och kommunicera.

Den som har autism kan uppfatta
saker och händelser på ett annorlunda sätt
mot vad andra människor gör.

Man förstår inte alltid
hur andra tänker och känner
eller vad de menar när de pratar.
Det är svårt att tolka miner,
skämt och tonfall.
Därför kan det vara svårt att få kontakt
och vara med andra.
De flesta vill
men har svårt med relationer.

Det kan leda till
att man undviker andra människor
och håller sig för sig själv
Man kan därför bli isolerad.

Hur märks autism?

Den som har autism
har svårt för förändringar.
Att ha samma rutiner
varje dag är viktigt.

Det kan handla om
att sitta på samma plats på bussen,
vad man äter
eller vilka kläder man trivs i.

Oväntade förändringar
som man inte valt själv
kan skapa stress och oro.
Det kan till exempel vara
att ta en ny väg
från en plats till en annan,
att ha vikarie i skolan
eller att något man planerat
blir inställt.

Man har svårt att tänka ut
vad som kan hända
och att koppla ihop minnen
och sådant man lärt sig
med det som händer nu.

Man kan också reagera
annorlunda på sinnesintryck.
Det kan handla om
lukt, smak, ljud, ljus
eller att ta i något speciellt.
Antingen kan det
kännas spännande
eller väldigt obehagligt.

Många med autism
har ett eller ett par speciella intressen
som de ägnar sig åt
och kan bli väldigt bra på.
Då kan de hålla på med det
i timmar utan att tröttna
och vill inte prata om något annat.
Det kan vara svårt att avbryta
det man är särskilt intresserad av.

En del med autism
upprepar samma rörelser
eller ljud gång på gång.
Det kan kännas
lugnande för dem,
men svårt för omgivningen att förstå.
En del talar med annorlunda
eller entonig röst.

Att ändra på något i rutinerna
kan göra tillvaron otrygg.
Det kan vara svårt
att hitta nya lösningar
när det uppstår problem.
Därför är det viktigt
att andra människor förstår
att minsta förändring i invanda rutiner
kan orsaka utbrott
av förtvivlan eller ilska.

Stöd vid autism

Många behöver hjälp
med att hitta rutiner
som gör vardagen lättare
och sparar energi.

Att vara förberedd
på vad som ska hända
minskar stress.
En trygg och lugn vardag
där det finns förståelse
och lagom höga krav är viktigt.

Den som har autism
kan också ha andra svårigheter.
Det kan vara:

• Dyslexi, språkstörning och
  inlärningssvårigheter
• Sömnsvårigheter
• Add eller adhd
• Ångest, fobier eller tvångssyndrom
• Depression
• Intellektuell funktionsnedsättning
• Epilepsi
• Motoriska svårigheter.

Den som har flera svårigheter
behöver också mer stöd.

Att få diagnosen

Att få besked om
att någon i familjen
har autism kan vara
både en lättnad och svårt.

Det kan kännas
bra att få en förklaring
och verktyg för
att hantera situationen.

Att prata med andra
i samma situation
kan göra att man förstår
sin funktionsnedsättning bättre.
Där fyller patientorganisationerna
en viktig funktion

Hur ställs diagnosen autism?

Vid misstanke om autism
kan man kontakta sin vårdcentral
för en första bedömning.
Vårdcentralen kan skriva remiss
till en neuropsykiatrisk mottagning
om det behövs.
Där kan man få göra
en neuropsykiatrisk utredning.

Gäller det små barn
kan man kontakta
barnavårdscentralen, BVC.

Gäller det barn i skolåldern
kan man kontakta skolans elevhälsa,
en barnläkarmottagning
eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Hur en neuropsykiatrisk utredning
går till kan du läsa om
På 1177.se.

Texterna är framtagna av Infoteket om funktionshinder.