Inflyttning till särskilt boende för äldre – ur anhörigas ögon

Flytten till särskilt boende för äldre  berör tusentals familjer varje år, och processen börjar ofta långt innan själva beslutet fattas. Det är en komplex resa där chefer, biståndshandläggare och vårdpersonal spelar en avgörande roll. Samtidigt saknar många yrkesgrupper en helhetsbild av hur processen upplevs särskilt ur anhörigas perspektiv.

Genom forskningen kan vi synliggöra dessa erfarenheter och bidra till en äldreomsorg som är mer empatisk, begriplig och hållbar för både boende, anhöriga och personal. Målet är att utveckla arbetssätt och metoder som gör flyttprocessen mindre smärtsam och mer hanterbar för alla inblandade.

Att förstå inflyttningsprocessen

”En påtvingad skilsmässa” så beskrev en anhörig känslan av att behöva flytta sin närstående till särskilt boende. Det är bara ett av många starka uttryck som har lyfts fram under forskningen. Hittills har över 20 anhöriga djupintervjuats, och deras berättelser ger en unik inblick i den känslomässiga resa som inflyttningen innebär.

Utöver detta har ett 30-tal vård- och omsorgsmedarbetare djupintervjuats. Deras perspektiv ger en bredare förståelse för de utmaningar och möjligheter som uppstår i mötet mellan anhöriga, personal och den som flyttar in. Dessa erfarenheter tas vidare och används i de workshoppar som utgör en central del av projektet.

Att bygga broar genom workshoppar

En central del av projektet är workshoppar som samlar olika yrkeskategorier från nio kommuner, Bräcke diakoni, Ersta diakoni, Nestor FoU-center och FoU nu. Här deltar omsorgspersonal, legitimerad personal, enhetschefer, biståndshandläggare och anhörigkonsulenter för att tillsammans diskutera de glapp som blir synliga i inflyttningsprocessen. Mellan de gemensamma workshopparna arbetar varje verksamhet vidare lokalt med att fördjupa perspektiven.

Workshopens resultat

Arbetet i workshopparna har redan gett märkbara effekter. Personalen beskriver att de blivit mer empatiska och lyhörda i mötet med anhöriga, och att de i högre grad tar sig tid och involverar anhöriga i processen.
Samtalen på boendena har förändrats från att tidigare ha haft starkt fokus på den boende till att nu i större utsträckning lyfta anhörigperspektivet. Flera deltagare vittnar om en ökad förståelse för anhörigas situation och om ”aha-upplevelser” som gjort det möjligt att förstärka anhörigperspektivet i vardagen.
Projektet har också bidragit till en vilja att samarbeta mer över yrkesgränserna, inte minst med biståndshandläggare, för att undvika de negativa effekter som kan uppstå vid snabba inflyttningar. På så sätt har fokus breddats från enbart den boende till både den boende och deras anhöriga.

Blick mot framtiden

Målet är att forskningen inte bara ska ge insikter här och nu, utan också bidra till en långsiktig förändring i äldreomsorgen där både den boende och de anhöriga ses, hörs och får stöd genom hela processen.