Rum för forskning

Vår forskningsstrategi

En kunskapsbaserad strategi för ett bättre samhälle. 

Vi utgår från dem vi finns till för,  våra medarbetares kompetens och vetenskapliga studier för att skapa en kunskaps- och evidensbaserad praktik i våra verksamheter. Att bedriva forksning och bidra till ökad kunskap har alltid varit viktigt för oss.

Tre forskningsområden

Forskningen är koncentrerad till tre huvudområden:

• Värdeskapande mellan dem vi är till för och medarbetare​
• Organisering och ledning av idéburna organisationer​
• Samverkan och relationer i välfärden

Aktuella studier

Digitalt socialt ekosystem för en smart landsbygsdutveckling

projektet drivs av Vingåkers kommun och Bräcke diakoni har bidragit med kunskap. Finasieras av Vinnova.

Delprojekt 1, 2, 3 – Vingåkers kommun (vingaker.se)

Från administration till idelogi

I syfte att utveckla kunskapen om det strategiska ledarskapet av anställda i den ideella sektorn genomför en grupp aktörer i civilsamhället och Marie Cederschiöld högskola ett forskningsprojekt, kallat ”Från administration till ideologi? Forskning om strategiskt ledarskap av anställda i ideella organisationer i Sverige.

Forskningen bedrivs i nära samverkan med Bräcke diakoni och våra medarbetare deltar i flera studier.

Projektet genomförs genom samverkan mellan följande aktörer:

Arbetsgivaralliansen
Bräcke diakoni
Fremia
Ideell Arena
Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
Svenska sällskapet för nykterhet och folkbildning och
Marie Cederschiöld högskola

I höst kommer två intressanta seminarium som även sänds digitalt.

Läs mer på Ideell arena 

Kvalitetsdialog med brukarperspektiv

Vad händer om vi bjuder in en patient i kvalitetsarbetet?

I ett projekt på Bräcke diakoni testades just detta på en vårdcentral och på ett äldreboende förra året och nu har det blivit rutin på flera verksamheter.

Projektet har följts av Allan Lidström, GU. Resultatet visar på annat samtal som ger nya perspektiv i kvalitetsdialogerna.

Läs rapporten:

kvalitetsdialog_med_brukarperspektiv.pdf (brackediakoni.se)

Anhörigas perspektiv vid flytt till särskilt boende

Anhörigas erfarenheter vid flytt till äldreboende står i fokus för ett nytt forskningsprojekt. Forskare vid Marie Cederschiöld högskola har beviljats 4,3 miljoner kronor från familjen Kamprads stiftelse för att studera anhörigas perspektiv. Forskningen kommer ske i samarbete med Bräcke diakoni och Ersta diakoni.

Flera medarbetare på Bräcke, boende och anhöriga kommer att involveras.

Medverkande
Magnus Jegermalm kommer leda det treåriga projektet i samarbete med Pia Nilsson, anhörigkonsulent vid Ersta diakoni, och Thomas Schneider, fil dr och utvecklingschef vid Bräcke diakoni och adj. lektor vid Jönköping Academy.

Samarbetspartners och medverkande i projektet är: Elisabeth Lauritzen projektledare på FOU nu, Camilla Andersson, med dr och FoU-chef på Nestor FoU-center och Margaretha Wikholm som är regissör och skådespelare.

Nytt forskningsprojekt kring inflytt till äldreboende tar anhörigas perspektiv – Bräcke diakoni (brackediakoni.se)

LÄNK

BIKVA – Brukarinflytande i gruppbostad och daglig verksamhet

Syftet är att öka kunskaperna om strukturerade former av brukarinflytande på LSS-verksamheter. I det utvecklingsarbete som utförs används två väletablerade metoder for brukarinflytande: BIKVA (BrugerIndragelse i KVAlitetsutvurdering) och Qualid (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale).

Genom tillämpandet av dessa metoder prövas hur brukarinflytande fungerar i praktiken på två gruppboenden och tre dagliga verksamheter. Liksom BIKVA och Qualid syftar den efterföljande intressentutvärderingen, i form av individuella semi-strukturerade intervjuer, till att öka förståelsen mellan olika aktörer, s.k. intressenter, så att det på sikt kan skapa ökad samverkan mellan personal och brukare. Projektet löper under åren 2022–2023.

Projekt – Marie Cederschiöld högskola (mchs.se)

Magnus Tideman berättade på Marie Cedershölddagarna 2024 om konsekvenser som kan uppstå av utebliven delaktighet- även om den sker av omsorg om den enskilde.

Akademiskt boende

Vi är även involverade i följande studier:

Hur är vården och omsorgen organiserad för yngre personer med demenssjukdom?

projekttid 2022-2026

Vetenskapliga publikationer: Kårelind, F., Finkel, D., Zarit, S. H., Wijk, H., Bielsten, T., & Johansson, L. (2024). Post-diagnostic support for persons with young-onset dementia–a retrospective analysis based on data from the Swedish dementia registry SveDem. BMC Health Services Research, https://doi.org/10.1186/s12913-024-11108-7

Forskargrupp:

Linda Johansson, ansvarig forskare
Therese Bielsten, medforskare
Fanny Kårelind, doktorand
Deborah Finkel, medforskare
Helle Wijk, medforskare
Steven Zarit, medforskare

Finansiär

Forte: forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Diarienummer 2021-01799

Primärvård?

Evidensbaseringsprojektet

Evidensbaseringsprojektet

En internationell forskargrupp med bas vid Göteborgs universitet har undersökt vilken kunskap som används i social omsorg. I bakgrunden finns intentionen att socialtjänsten ska bli evidensbaserad.

Den strävan har väckt svåra frågor om hur extern kunskap från forskning kan göras relevant för verksamhetens lokala och ofta ganska komplexa situationer. Forskarna gjorde först deltagande studier i några enheter för daglig verksamhet som finns till för att stödja personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Sedan prövade de fram ett kunskapsunderlag som skulle kunna passa brukare och professionella. I den här filmen berättar de hur det gick och vad de såg.

Medverkande i projektet Morten Sager, Göteborgs universitet Thomas Schneider, Bräcke diakoni Isabella Pistone, Göteborgs universitet Ingemar Bohlin, Göteborgs universitet Allan Lidström, Göteborgs universitet Teun Zuiderent-Jerak, Vrije Universiteit, Amsterdam

Finansierat av Forte Projekt 2018-00513:

Utformning av kunskapsunderlag inom social omsorg i spänningsfältet mellan kunskapsstyrning, brukarinflytande och professionstillit.

För mer info kontakta gärna morten.sager@gu.se eller thomas.schneider@brackediakoni

Vetenskapliga artiklar publicerade i projektet: Lidström A (2021) EBP och verksamhet med personligt ombud : Formaliseringar och objektiviteter. Socialvetenskaplig tidskrift 28(1): 95-118. Pistone I, Lidström A, Bohlin I, et al. (2022) Evidence-based practice and management-by-knowledge of disability care: rigid constraint or fluid support? Evidence & Policy 18(4): 651–669. Pistone I, Lidström A and Sager M (2022) Formaliseringar och bedömningar i manualbaserade metoder: en symmetrisk vetenskapsteoretisk analys. Fokus i Familien: Tidsskrift for familiebehandling 50(2): 91-112.