Från idékraft: Från idé till förskola via testverksamhet och arvsfondsprojekt
På Hisingen i Göteborg finns en speciell förskola. Ja, faktiskt unik i sitt slag. För på förskolan Stegen är man ensam i Sverige om att arbeta med Konduktiv Pedagogik i förskolemiljö, något man gjort i över 20 år.
Strax innan millennieskiftet som befarades sätta den moderna datatekniken ur spel hörde en grupp föräldrar av sig till Bräcke diakonis verksamhet Bräcke Östergård med en fråga: Är ni intresserade av att starta en vardagsverksamhet med konduktiv pedagogik för barn med CP-skador?
Träning med resultat
Frågan var inte helt tagen ur luften. Föräldrarna hade nyligen varit och tränat konduktiv pedagogik med sina barn på ett träningscenter som då fanns i Nässjö. Deras barn, som hade olika typer av rörelsestörningar och CP-skador, utvecklades och nådde fantastiska resultat på kort tid. Konduktiv pedagogik var rätt metod för barnen. Samtidigt var intensivträning på annan ort en tids- och resurskrävande historia. Föräldrarna ville ju att barnen skulle kunna ta del av den effektiva pedagogiken på hemmaplan, varje dag. En idé börjar gro.
Men varför fick Bräcke diakoni och Bräcke Östergård frågan? Jo, stiftelsen låg i framkant i sitt arbete med barn med CP och på välrenommerade Bräcke Östergård bodde barn och unga, med olika typer av funktionsnedsättningar, på hel- eller deltid. I anslutning till boendet fanns också skola, fritids och habilitering. Men ingen förskola eller dagaktivitet. Och än så länge inget arbete med Konduktiv pedagogik.
Lyckad testverksamhet
Föräldrarnas fråga väckte nyfikenhet och en grupp medarbetare började undersöka möjligheterna att integrera den spännande konduktiva pedagogiken i en svensk förskole-kontext. Man tog bland annat kontakt med Craighalbert Centre i Skottland för stöd och startade en testverksamhet tillsammans med de engagerade föräldrarna. När uppföljningen efter en tid visade positiva resultat skickades en projektansökan till Allmänna Arvsfonden. Ansökan beviljades och i mars 2000 slog förskolan Stegen upp sina dörrar.
I projektet jobbade nu totalt nio personer. Det var arbetsterapeuter, sjukgymnaster, förskolelärare, specialpedagoger och assistenter som tillsammans byggde upp verksamheten från start. Stegen höll till att börja med öppet fyra dagar i veckan, den femte dagen var förskoleverksamheten stängd och utbildning av medarbetarna stod på schemat. ”Utbildningen skedde parallellt med att vi drev förskolan så man kan säga att vi la rälsen medan vi körde” säger Gisela Alftrén, idag driftområdeschef för Barn & Ungdom och LSS-boenden på Bräcke diakoni, då arbetsterapeut på Förskolan Stegen.
Projektet blev permanent
När projektet led mot sitt slut 2003 kunde projektet visa på fina resultat och Bräcke diakoni satsade på att göra förskolan Stegen till en permanent verksamhet.
Från idé till en väl fungerande verksamhet. Vägen har inte varit spikrak men Förskolan Stegen är ett lysande exempel på en verksamhet sprungen ur ett konkret behov hos målgruppen.