#jagärbräckediakoni ”Det är tur att jag är så dålig på att titta på TV”
Peder Granath är den idrottsintresserade diakonen som blev Personligt ombud. Han är uttrycket tusen järn i elden personifierat och vill göra skillnad i samhället. Sedan tre år är han en av våra medarbetare på Bräcke personligt ombud Uppsala och nu är det dags för honom att säga #jagärbräckediakoni”
”Jag är väldigt samhällsintresserad och brinner för att hjälpa mina medmänniskor. Därför tyckte jag det var spännande att prova på att jobba som personligt ombud. Det har jag gjort i snart fem år nu, varav tre på Bräcke diakoni. Vid sidan om jobbet som personligt ombud har jag ett gäng olika styrelseuppdrag och är politiskt aktiv. Jag är en utpräglad föreningsmänniska och trivs med att ha mycket att göra. Det är tur att jag är så dålig på att titta på TV. Om jag kollar på sport ska det helst vara live. Gärna fotboll, bandy nu när jag bor i Uppsala följer jag Sirius och går gärna på Studenternas så ofta jag hinner. Förutom fotboll och bandy så gillar jag utförsåkning. En gång i tiden drev jag faktiskt en resebyrå specialiserad på skidresor.
”Här i Uppsala där frikyrkorörelsen är stark är det inte helt ovanligt att våra klienter har religiösa grubblerier.”
Jag brukar säga att jag står på tre ben. Både i min yrkesroll och i livet i stort. Jag har kyrkan, idrotten och politiken. Om jag börjar med den första så är jag uppväxt inom missionsförbundet och har länge varit aktiv inom scouterna. I mitten av 80-talet utbildade jag mig till diakon. Jag vigdes 1986 och har haft flera tjänster inom kyrkan, tillexempel som soldathemsföreståndare, även om jag faktiskt är pacifist. Här i Uppsala där frikyrkorörelsen är stark är det inte helt ovanligt att våra klienter har religiösa grubblerier. Kanske kommer man från en sträng religiös miljö och ska hitta sin egen plats i världen. Där är min bakgrund inom kyrkan en tillgång, jag vet hur det fungerar.
”Det är en tillfredsställelse att se att man har lyckats. Att ekonomi, vård och sysselsättning funkar.”
Från idrottsrörelsen har jag med mig min känsla för laget. Det hjälper mig i min roll som PO. Laget går alltid först och mitt jobb är att stötta klienten, inte gå in och ta över själv. För när jag så småningom lämnar mitt uppdrag, ska han eller hon kunna stå stadigt på egna ben. Såklart är jag också lite resultatinriktad. Det är en tillfredställelse att se att man har lyckats. Att ekonomi, vård och sysselsättning funkar. Att de kan ha ett meningsfullt liv utifrån sina förutsättningar. Det kan ta allt ifrån månader till år att komma dit med en klient. Nyckeln är förtroende och det tar olika lång tid att bygga upp.
”Jag skulle aldrig kunna tala om att någon tror på fel sak, det är upp till varje individ.”
Och så var ju det här med politiken. Jag är kommun/kyrkopolitiskt aktiv här i Uppsala och jobbar för att kyrkan ska vara öppen och att kyrkan har en stark diakonal verksamhet. HBTQ-frågorna är också viktiga. Jag har inga problem med att säga att jag är kristen men heller inte svårt att umgås och komma överens med folk som har annan tro. Jag skulle aldrig kunna tala om att någon tror på fel sak, det är upp till varje individ.”
Stolta och engagerade medarbetare är ett av fyra fokusområden som Bräcke diakoni satsar på för att kunna göra mer för fler. Området har fått hashtagen #jagärbräckediakoni. Under den vill synliggöra det som både stärker den interna stoltheten och höjer statusen på att jobba inom vård och omsorg. Hitta mer innehåll genom att söka på #jagärbräckediakoni i våra sociala och digitala kanaler.