Anhöriga till personer med psykiska funktionsnedsättningar tar ofta ett stort ansvar för sina närstående. Forskning visar att gruppen generellt är mer stressad och mår sämre jämfört med andra. Projekt Trialog, som finansieras av Arvsfonden, vill hitta metoder som förenklar och förtydligar samarbeten mellan anhöriga, närstående och vårdpersonal, för att på så sätt underlätta för anhöriga, Karin Davidsson är projektledare.

– Just anhöriga till personer med psykiska funktionsnedsättningar är en grupp som ofta glöms bort och forskning visar att de ofta mår dåligt och är stressade. De tar ett stort ansvar för sina närstående och glömmer ofta av att ta hand om sig själva, menar Karin.

Karins kollega, Gustav Jagner, håller med. Han berättar att det också finns forskning på att måendet smittar av sig. Mår anhöriga bra, mår den närstående, alltså personen som är i vård, också bättre.

–Vårdens bemötande påverkar hur den anhörige mår. Ett gott och respektfullt bemötande kan få den anhörige att må bättre och när den anhörige mår bra påverkas återhämtningsprocessen för den närstående i positiv riktning. Det blir en win-win-win, säger Gustav.

Allt detta till trots är anhöriga lite av en åsidosatt grupp, trots att det finns riktlinjer som ger dem en roll i den närståendes vård och återhämtning. Något som Projekt Trialog vill ändra på. Under första året kommer man hålla fokusgrupper där personer får dela med sig av sina erfarenheter. Anhöriga, närstående och vårdpersonal har tre olika infallsvinklar, därför vill man samla dessa grupper var för sig och höra vad de har för bild.

– Många som arbetar inom vården har faktiskt svårt att bemöta anhöriga. Fokus är på den boende eller patienten, anhörigstödet kommer i andra hand. Man kan helt enkelt känna sig obekväm eller osäker på vad man kan eller får säga och dela med sig av, menar Karin.

– Ibland kan anhöriga, deras närstående och vårdpersonal ha olika fokus på vad som är viktigt. Genom att prata med grupperna var för sig hoppas vi få till bra samtal där deltagarna delar med sig av sina erfarenheter, säger Gustav. 

Materialet från dessa samtal kommer sedan bearbetas och presenteras i en slags handbok som ska underlätta situationen för anhöriga. 

– Det skulle till exempel kunna handla om att få tips om vad du som anhörig ska tänka på när du kontaktar olika myndigheter. Vad har du rätt att veta? Hur ska du ställa frågorna så det inte blir missuppfattningar? Vi tänker oss något ganska konkret, berättar Karin.

Men arbetet slutar inte där. Efter fokusgrupperna och handboken vill också man hitta modeller för samarbeten mellan de olika målgrupperna.

– År två planerar vi att hålla så kallade perspektivmöten med deltagare från alla grupper, alltså närstående, anhöriga och vårdpersonal eller annan professionell aktör. Vi kommer också att bjuda in brukar- och anhörigorganisationer. Genom att diskutera och lyfta våra olika perspektiv tillsammans, kan vi förhoppningsvis hitta en bra och fungerande modell för samarbete, berättar Karin. 

I sann Bräcke diakoni-anda ska alla lärdomar och modeller kunna spridas och användas av andra även efter projektets slut. Förutom handbok och studiecirkelmaterial planeras också för en webbutbildning som NKA, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, har i uppdrag att producera.

Fakta Projekt Trialog:

Ett treårigt projekt finansierat av allmänna arvsfonden. Projektet utgår från Bräcke diakoni Boenderehabilitering Mellangården. I Projektet arbetar Karin Davidsson, Projektledare och Gustav Jagner, Projektmedarbetare. I projektets referensgrupp ingår personer med stora nätverk och gedigen kunskap om projektets målgrupp. Flera har dessutom egen erfarenhet av att vara anhörig.

Samarbetspartners:
Anhörigföreningen Göteborg, NSPHiG, Nka  samt Studieförbundet Vuxenskolan