Samsnack om ukrainska flyktingar väckte hopp och besvikelse
Vad händer med de Ukrainska flyktingarna? Det var det högaktuella ämnet för dagens Samsnack på Göteborgs stadsmission. Flera medarbetare från Bräcke diakoni som driver boende för flyktingar var på plats för att följa debatten.
I veckan presenterades ett nytt lagförslag som ger ukrainare rätt att folkbokföra sig vilket i sin tur ger rätt till sjukvård högre ersättning och bank-id. Det låter bra, men under dagens diskussion med riksdagspolitiker, kommunpolitiker, Migrationsverket och den ideella organisationen Help Ukraine blev det tydligt att många frågor återstår att lösa.
– Det finns hopp om att de som redan tar sig fram med jobb och studier får det bättre. Men den gruppen som redan var utsatta innan kriget och fortsatt vara det slås ut igen. Äldre, funktionsnedsatta och marginaliserade människor får det tufft ännu en gång, vilket var en besvikelse med det nya lagförslaget, konstaterade Anna-Lena Slibar verksamhetschef på Bräcke diakoni efteråt.
Magnus Resare (M), Riksdagsledamot, ledamot Socialförsäkringsutskottet , (M) som var med i dagens panel upprepade samma fras flera gånger.
– Det blir bättre för de allra flesta.
Omfattar inte alla
Men Mariya Melnyk 🇺🇦, från ideella organisationen Help Ukraine Gothenburg såg flera problem som att etableringsersättningen enligt nya lagförslaget. Den kommer inte att räcka till både boende, mat och fylla alla behov för en barnfamilj, sa hon.
– Det kommer gynna många, men inte dem som behöver det mest.
Som lagförslaget ser ut nu kommer Ukrainare till exempel inte ha rätt till barnbidrag, äldreomsorg eller LSS-insatser.
Bättre än idag
Johan Broberg, välfärdsstrateg på Bräcke diakoni är ändå försiktigt positiv.
– Det nya lagförslaget är ändå ett steg i rätt riktning för bättre villkor för den enskilde och en ökad integration. Det är inget alternativ att fortsätta som nu när folk ska leva på 71 kronor om dagen, inte kunna få ett personnummer eller bank-id, men hur det nya systemet ska fungera är fortfarande oklart, konstaterar han.
Dagens gällande regler för ukrainare i Sverige bygger på det så kallade massflyktsdirektivet som innebär ett generellt skydd för alla som kommer från Ukraina, utan individuell prövning. Det hade inte används på 20 år när det infördes 2022. Att det behöver reformeras är alla överens om då det var avsett som en tillfällig lösning och kriget blivit allt annat än tillfälligt.
Vad vi på Bräcke diakoni gör
Vi på Bräcke diakoni driver, sedan våren 2022 boenden med olika mervärden ihop med fyra andra idéburna organisationer i Göteborg samt Göteborgs stad. Vi gör det inom ett så kallat IOP (idéburet offentligt partnerskap) som bygger på att alla parter bidrar med något extra. På Bräcke diakonis boenden finns i dag omkring 100 flyktingar. Läs mer om de mervärden vi bidrar med i årets medvärdesrapport.
Såväl förutsättningar som boenden för många av dessa kommer att förändras om den nya lagen röstas igenom i sommar.
En förändring som väntas börja gälla redan 1 november i år.
– Det kommer krävas stora och snabba omställningar av kommunerna, konstaterade Jenny Broman Ordförande Socialnämnd Centrum i Göteborgs Stad.
Hur det här kommer påverka det nuvarande partnerskapet mellan idéburna organisationer som Bräcke diakoni är också oklart.
Mats Hedenskog, direktor på vår systerorganisation Skyddsvärnet, menade att allt talar för att det fortsatt kommer att finnas ett behov av boenden och mervärdesinsatser framöver. Han poängterade också att det är viktigt att informera alla flyktingar så snart det finns information om hur det kommer att bli.
Om Samsnack
Läs mer om IOP Ukraina där följande parter samverkar:
- Bräcke diakoni
- Göteborgs stadsmission
- Göteborgs stad
- Skyddsvärnet Göteborg
- Reningsborg
- Räddningsmissionen
