När du flyttar till Västergården får du berätta om vad som är viktigast för dig just nu. Sedan gör vi tillsammans med dig och dina närstående en kartlägggning av din situation (PDU).

I kartläggningen uppmärksammar vi exempelvis:

• Vad du kan och själv klarar (resurser)
• Vilket stöd som finns runt omkring dig, kan exempelvis handla om hjälpmedel eller personer i din närhet som stöttar dig (möjligheter)
• Vad du har för behov av stöd (behov)
• Om det finns saker som hindrar dig runtomkring dig, kan exempelvis vara avsaknanden av hjälpmedel (hinder)
• Nu kan vi tillsammans sätta personliga mål och skapa insatser för att du ska kunna nå målen. Insatserna kan vara stödjande/tränande eller kompenserande. Vi skriver mer om hur insatserna kan se ut under rubriken ”vardagsträning och stöd”.

Tillsammans med din biståndshandläggare kan vi följa dina framsteg och uppmärksamma om du behöver mer eller mindre stöd. Dina mål och de insatser som vi tagit fram för att nå målen dokumenteras i din genomförandeplan. Planen uppdateras var 3-6:e månad (beroende på om du bor på korttids- eller permanent boende) och delges din biståndshandläggare.

Det kan t ex vara att göra i ordning frukost eller kvällsmat, olika moment vid toalettbestyr eller att hantera tvättstugan med bokning av tider och tvätt. Kanske behöver du träna på att äta måltider i gemenskap med andra, göra saker du tycker om eller kunna göra enkla aktiviteter självständigt i ditt hem. Det kan också handla om minnesträning eller orienteringsträning, t ex att hitta till restaurangen, att komma ihåg tiden för middag eller att träna in en daglig rutin.

Sofia övar också sin balansförmåga inomhus. Här tar hon med stöd av Cecilia upp ett tappat äpple från golvet.

Det vardagliga stödet vi kan ge innefattar bl a:

• bibehållen dygnsrytm
• regelbundna måltider
• utevistelser och promenader
• social träning och möjlighet till gemenskap med andra
• sociala och fysiska aktiviteter
• individuella aktiviteter

Det första som vi ser över tillsammans med dig och dina närstående är hur det har fungerat med kost, sömn och motion.

• Att äta en näringsrik och god mat är viktigt, såväl för upplevelsen av livskvalitet som för hälsan. Ofta minskar kostintaget i samband med ett sjukdomsförlopp.
• Att sova gott och i lagom mängd är viktigt för att vi ska orka och ha energi till dagens olika händelser och göromål.
• Att få röra sig och motionera är viktigt för att må bra både fysiskt och psykiskt
• Att vara smärtfri är jätteviktigt för att må bra

• Med hjälp av regelbundna måltider, en god dygnsrytm, eventuellt ett ökat antal sömntimmar och med möjlighet till motion är arbetet mot en bättre hälsa igång.

Motion är viktigt för att må bra.

För att vi ska kunna skapa en plats där du inbjuds till att vara dig själv så behöver vi veta vem du är, vilka intressen du har och vad som är viktigt i ditt liv – kort sagt information om din livsberättelse.

När du drabbats av en kognitiv sjukdom är minnet av vad som hände tidigt i livet ibland tydligare än det som hände igår.Ibland kan det även vara så att det påverkar din förmåga att kunna berätta om det som är viktigt för dig i ord. Om du inte längre kan uttrycka vad som är viktigt i ord eller inte minns vill vi kunna stötta och vägleda dig. Fotografier, saker och musik eller sånger är exempel på något som ofta lockar fram minnen och som vi tillsammans kan använda som ”minnesstöd”.

För att ge dig stöd för att skriva ner din levnadsberättelse har vi tagit fram en mall som du kan använda (men du kan också skriva den på blanka papper om du hellre vill det). Även om du idag både minns och kan uttrycka vad som är viktigt för dig uppmuntrar vi dig att skriva en levnadsberättelse som kan användas om du i framtiden skulle förlora någon eller båda av dessa förmågor.